Jag vill ha vår, Paris och innerlig Lycka!

Stress och oro är mina ständigt vakande följeslagare. De följer mig vart jag än går. De påminner mig om allt som måste göras och vad som kommer att hända om det inte görs.
Jag är trött på att frysa och trampa i helvetiska ispölar som går isönder så mina skor och strumpor blir sura och blöta. Jag är så innerligt trött på att fingra på mina hårspännen i fickorna, endast för att hålla mina fingrar syselsatta och igång för att de inte ska frysa. Jag vill ha vår, Jag vill ha Paris!

Nu ska jag piggna till, lämna in min lönerapport, skriva religion och köpa en godispåse. En alldeles lagom stor!  Nu ska jag längta till den resa som jag beger mig på inom en veckas tid. För i fyra dagar ska jag vara en fransyska, med en fin ciggaret i munnen samtidigt som jag sitter på ett härligt café och dricker de sista klunkarna av en expresso. Jag ska vara någon annan. En kanske, något romatiserad karaktär. Men ibland är det vad jag behöver vara.

Au revoir!


Det är över,,, och jag är så lycklig!

Idag har jag varit så jäkla produktiv! Jag har skrivit klart mitt C-paper, börjat på religionen, skickat min anmälan till universiteten, kört bil och nu ska jag sova. Klassen gillade filmen, jag gillade den också :D
I morgon blir det massa annat jobbigt och sedan är det bara en dag till som måste fullföljas, sedan efter veckors jobb och slit är det påsklov! OCH PÅ PÅSKLOVET BLIR DET PARIS FÖR HELA SLANTEN!!

Vissa gillar att skriva.

Vissa gillar att sjunga, andra att fotografera.
Vissa springer maraton, andra tar bara en kvällspromenad.
Vissa spelar instrument, andra är duktiga på att måla.
Jag får ro av att skriva. 
Skriva dikter, berättelser, dagböcker eller bara ett blogginlägg lite då och då.

Vissa gillar att skriva...



Idag har jag fått tillbaka ett prov. Det blev ett VG! :D Fick 19.5 då MVG var 20.. Surt i början!, men vad fan!! Det var ett halft poäng i från. Det ska man vara nöjd med :)
Sedan pratade jag lite med min handledare.. Min bok blir nog bra till slut. (kanske) Sedan kom jag försent till filosofin. Det var inte så bra!
Sedan gick jag, jojo och fiia till Nordells. Där beställde jag en macka..

" Ja?"
"Ja, hej. Jag skulle vilja ha en Roffe's rågmacka"

Haha,, nu i efterhand låter det så himla dumt!! Men vad skulle jag säga då? Den hette ju så :P

Nu ska jag dock skriva.. (Engelskan...............)

Overandout-


England here I come!

Det har varit än bra dag. Inte jättebra men i alla fall helt OK!
Var i skolan som alla andra dagar, fick G på Nuko provet, fick skrattanfall på filosofin, störde mig på folk som springer konstigt och upptäckte att jag gillar lyrik.

Efter skolan gick jag och min kära mor på sunday där vi tillbringade 45 minuter med att fika. Sedan begav vi oss vidare för lite fönstershopping. Vi hamnade på lindex, vi hamnade på Bokia där jag letade efter en lyrik-bok. Jag fann ingen.
Sedan, tillsist, hamnade vi på nöjesbutiken där jag lånade "My sister's keeper"

Jag kollade på filmen två ggr! Och det säger jag! Jag har aldrigt varit så uppriven och gråtit sådana mängder i hela mitt liv (inte till en film i alla fall)

Inte ens då;

  • Jack sjönk till botten och lämnade Rose på en dörr.
  • Mofasa blir nertrampad av 100-tals gnur.
  • Dambledor dör i Harry Potter.
  • Killen i "En djävulsk romans" dör för flickan han älskar.
  • När Daniel får en stroke i "Så som i himlen"
  • Edward lämnar Bella för hennes eget bästa.
Det här var antingen den bästa och mest sorgsna filmen jag sett. Eller så är jag bara känslomässigt rubbad!

För att lämna min psykiska ostabillitet för känslomässiga filmer och gå vidare...
Det bästa, mest vuxna jag hitills gjort i mitt liv har skett idag. Idag tog jag steget ut i världen! Så känns det i alla fall!
Idag skickade jag in pengarna till STS! Så nästa år vid den här tiden, sitter jag förmodligen i mitt efterlängtade England och bara njuter och längtar till mitt fina Sverige.
Men jag ska längta och det kanske blir jobbigt och tråkigt. Men vet ni? Gjort är gjort! Och nu är jag på väg!

OBS! Jag kanske har ordnat sommarjobb också :D

Overandout-

Jag vet helt enkelt inte.

När svart och vitt inte längre är svart och vitt, utan blir en grumlig nyans av grått. Det är då livet blir svårt.
När valen har större påverkan än om jag blir brunröd eller rödbrun i håret. Det är då jag önskar att jag bara kunde dra av plåstret snabbt, slippa ångesten av "vad som kan vara fel beslut"

Jag vill till England. Men är det till England som au-pair jag vill? Eller är det bara England jag vill uppleva?
Jag vill till Stockholm. Men jag vill inte bli skoltrött redan efter första terminen.

Jag vill till England. Men tänk om jag hamnar i en hemsk familj!
Jag vill till Stockholm. Jag vill plugga litteratur, eller lärare inom litteratur. Men tänk om jag inte kommer in.

Jag vill till England. Och England kan jag inte skjuta upp på, inte om det är au-pair jag vill vara.
Jag vill till Stockholm. Och Stockholm kan jag skjuta på. Men vill jag verkligen det?

Jag vill till England, men England är inte mitt trygga Sverige.
Jag vill till Stockholm. Stockholm är bara ett tåg bort från en öppen famn.

Jag vet helt enkelt inte.

Liten.

Jag vill bli liten igen....

Ena sekunden är jag lycklig och det finns hopp. Helt plötsligt vänder det och min tillvaro faller samman.

Ena dagen hoppar och sjunger jag till ljudet av en peppig  låt, kanske är jag på väg till skolan? Efter skolan lyssnar jag till en deppig låt som handlar om en tjej som håller sig vid liv med hjälp av piller.

När jag var liten körde jag en BOB bil. Man behövde inget dyrt körkort. Man bara hade en sprillans ny, fin röd BOB.

Jag vill vara liten igen och veta att det värsta tänkbara, är att jag kanske in får sitta bredvid bästisen

Jag vill vara liten igen så jag kan sitta och grina över bulan på knäet som mamma pussar på och säger "det går snart över guman"

Jag vill vara liten igen så att mitt liv kan kretsa kring de små sakerna

Jag vill vara liten igen så att allt ordnar sig när någon ler

Jag vill vara liten igen.....

Konsten att veta?!

Värmen sprider sig ut i hela kroppen, solen bränner fram min fräknar och dagens skoldag är förbi. Livet är jäkligt härligt ibland.
Det här är härligt, veta att hur mycket man än har kvar i skolan, hur kört det än må kännas så är det snart slut. Vetskapen om att det kretsar om drygt två månader innan man kan slappna av ordentligt, gå ut stenhårt i klasskampen, sminka sig i timtals för att sedan gå med vackra klänningar mot Statt och till sist få sätta på sig den vita klänningen, ta tag i hatten och bara springa för glatta livet, genom dörrarna som har varit min passage de senaste åren men som aldrig mer kommer öppnas av mig!

Livet är härligt ibland!


Minns du mig? eller är jag åter väggen du passerar?

Det är konstigt och väldigt märkligt, hur man ibland undgår det faktum att man inte längre känner varandra.
När man träffas i korridoren, säger hej och stannar för att utbyta ett par ord, men inser att det inte finns några ord att utbyta. Vem är personen jag känt, har du det bra?
När man slutar stanna och endast passerar varnadra med en nick till igenkännande.
När man till slut bara underlåter sig att se åt personens håll.
Har vi någon gång känt varandra?

Slutligen minns man bara personen utifrån hålet i hjärtat. Där en gång vänskap frodades, utvecklades och var något fint. Där finns nu bara tomrum, tomrummet efter dig!

Var det mitt fel, var det ditt fel, var det ens någons fel?


Minns du mig? eller är jag åter väggen du passerar?

Overandout-

snart ett minne blott!

Min bok, den jäkla boken, projektarbetet är i stort sett klart! Och jag känner en sådan frid i hjärna och hjärta! Nu behöver jag endast tänka på Engelskan, Nukon, Naturen, Körkortet och alla andra läxor! Men ändå, FRID OCH RO i själen!!

Idag har jag som sagt jobbat med projektet vilket resulterade i kvällsmat i hjärtligaste form!
Nämligen hjärtScones :)



overandout-

Att ha roligt är överskattat!

Lov? Jag har då inte märkt av något i alla fall. Är det inte körkorts teori, C-paper eller projektarbete så är det någon annan läx jag omedvetet förträngt! Nu vill jag bara ha stundenten och sommar!

En ganska frän och rolig sak har dock hänt under lovet! Jag tycker väldigt mycket om "Kejsaren av Portugallien" av Selma Lagerlöf. Och när jag sov hos mormor i onsdags letade jag efter den, tänkte att hon om någon borde ha den. Men mormor trodde inte det, men jag letade i bokhylorna ändå. Och visst hade hon den! Så jag tog den och gick och la mig. Sedan visade det sig att det stod något i boken (med blå skrivstil) Så jag gick till mormor och hon läste och försökte se vad det stod. Det visade sig att boken var utgiven 1930 och att det var självaste Selma som undertecknat med en hälsning!!! Det är ganska coolt! Det var nämligen så att min morfars mamma hade någon gång på 30-talet varit på mårbacka med "husfruarnas  förbund" eller dylikt och då hade hon träffat Selma och fått en autograf :D
Sånt gillar vi!, nu ska jag dock återgå till min C-paper!

Overandout-

RSS 2.0