Minns du mig? eller är jag åter väggen du passerar?
Det är konstigt och väldigt märkligt, hur man ibland undgår det faktum att man inte längre känner varandra.
När man träffas i korridoren, säger hej och stannar för att utbyta ett par ord, men inser att det inte finns några ord att utbyta. Vem är personen jag känt, har du det bra?
När man slutar stanna och endast passerar varnadra med en nick till igenkännande.
När man till slut bara underlåter sig att se åt personens håll.
Har vi någon gång känt varandra?
Slutligen minns man bara personen utifrån hålet i hjärtat. Där en gång vänskap frodades, utvecklades och var något fint. Där finns nu bara tomrum, tomrummet efter dig!
Var det mitt fel, var det ditt fel, var det ens någons fel?
Minns du mig? eller är jag åter väggen du passerar?
Overandout-
När man träffas i korridoren, säger hej och stannar för att utbyta ett par ord, men inser att det inte finns några ord att utbyta. Vem är personen jag känt, har du det bra?
När man slutar stanna och endast passerar varnadra med en nick till igenkännande.
När man till slut bara underlåter sig att se åt personens håll.
Har vi någon gång känt varandra?
Slutligen minns man bara personen utifrån hålet i hjärtat. Där en gång vänskap frodades, utvecklades och var något fint. Där finns nu bara tomrum, tomrummet efter dig!
Var det mitt fel, var det ditt fel, var det ens någons fel?
Minns du mig? eller är jag åter väggen du passerar?
Overandout-
Kommentarer
Postat av: Anonym
Riktigt fint skrivet och äckligt sant. Men det kommer ta ett tag innan du är en vägg :)
Trackback
