Jag vet helt enkelt inte.

När svart och vitt inte längre är svart och vitt, utan blir en grumlig nyans av grått. Det är då livet blir svårt.
När valen har större påverkan än om jag blir brunröd eller rödbrun i håret. Det är då jag önskar att jag bara kunde dra av plåstret snabbt, slippa ångesten av "vad som kan vara fel beslut"

Jag vill till England. Men är det till England som au-pair jag vill? Eller är det bara England jag vill uppleva?
Jag vill till Stockholm. Men jag vill inte bli skoltrött redan efter första terminen.

Jag vill till England. Men tänk om jag hamnar i en hemsk familj!
Jag vill till Stockholm. Jag vill plugga litteratur, eller lärare inom litteratur. Men tänk om jag inte kommer in.

Jag vill till England. Och England kan jag inte skjuta upp på, inte om det är au-pair jag vill vara.
Jag vill till Stockholm. Och Stockholm kan jag skjuta på. Men vill jag verkligen det?

Jag vill till England, men England är inte mitt trygga Sverige.
Jag vill till Stockholm. Stockholm är bara ett tåg bort från en öppen famn.

Jag vet helt enkelt inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0